Dark Funeral - Angelus Exuro Pro Eternus (2009)

1. The End of Human Race
2. The Birth of the Vampiir
3. Stigmata
4. My Funeral
5. Angelus Exuro pro Eternus
6. Demons of Five
7. Declaration of Hate
8. In My Dreams
9. My Latex Queen

Emperor Magus Caligula - Sång, bas
Lord Ahriman - Gitarr
Chaq Mol - Gitarr
B-Force - Bas
Dominator - Trummor

Att Dark Funeral är ett av sveriges bästa och mest framgångsrika band råder inga tvivel om. Av bandets fyra tidigare fullängdare har man inte kunnat klaga direkt på någon av dem och Angelus Exuro Pro Eternus är inget undantag.
Musiken är typisk Dark Funeral med snabba och melodiösa riff. Sången är lika stabil som vanligt, men kanske har Magus Caligula blivit lite snällare med åren med tanke på att det inte är fullt lika rått growlande som tidigare. Dock ingalunda mesigt för det. Intensiteten är lika hård, det är bara lättare att höra vad han sjunger. Nya (när det gäller album) trummisen Dominator piskar på precis så som man önskar av en trummis i ett black metalband, dvs det går snabbt som fan och fills sitter där dom skall. Jag kan inte påstå att Dominator har några som helst problem att fylla kaggtrampande skor efter Matte Modin. Det enda jag skulle önska vore att ljudet var aningen högre på cymbalerna som dränks av resten och tidvis knappt hörs alls. Miss i produktionen där.

När jag första gången såg videon "My Funeral" tänkte jag direkt att ett klassiskt Dark Funeral-album var på G och väntade mig ett nytt Attera Totus Sanctus. Nu när jag har lyssnat igenom skivan några gånger så kan jag säga att det är långt ifrån detta. Angelus Exuro Pro Eternus är betydligt djupare och på nåt sätt lugnare. Ett bra exempel är att lyssna på låten "In My Dreams" som kanske är så nära en ballad som Dark Funeral någonsin kommer att skriva.
Jag har läst några recensioner där det klagas på detta nya, lugnare Dark Funeral och jag har läst recensioner där mottagandet är positivt. Själv ställer jag mig till de senare. Ska man nödvändigtvis klaga på någonting skulle det kanske isåfall vara på dessa så typiska gitarrslingor som återkommer på skiva efter skiva, låt efter låt. Men då ska man vara rätt grinig av sig för jag kan inte se detta som något problem så länge som musiken är bra, och Dark Funeral gör bra musik så enkelt är det bara.

p.s.
Omslaget är jävligt snyggt också
d.s.

http://www.darkfuneral.se/
http://www.myspace.com/darkfuneral