Slayer - World Painted Blood (2009)

01. World Painted Blood
02. Unit 731
03. Snuff
04. Beauty Through Order
05. Hate Worldwide
06. Public Display of Dismemberment
07. Human Strain
08. Americon
09. Psychopathy Red
10. Playing With Dolls
11. Not of This God

Tom Araya - Sång, bas
Jeff Hanneman - Gitarr
Kerry King - Gitarr
Dave Lombardo - Trummor

Slayer, kanske det största bandet någonsin inom metal har släppt nytt studioalbum, det har väl knappast någon missat? 28 år och 11 studioalbum har dom hunnit med. Själv har jag varit ett fan av Slayer sedan sisådär 20 år sedan och mitt favoritalbum är Seasons in the Abyss eller kanske livealbumet Decade of Aggression.
Sedan typ 10 år tillbaka har recensioner av Slayerplattor varit rätt kritiska. Alla är fans och alla vill dom ha tillbaka "gamla" Slayer istället för det Slayer som föddes redan kring albumet Divine Intervention. Jag har alla skivor och har vägrat gnälla över den nya stilen som Slayer gick över till. Kanske mest för att det var just Slayer, och dom gnäller man inte på, dom avgudar man. Fast innerst inne ville väl även jag höra ett nytt Seasons in the Abyss istället för ett nytt Diabolus in Musica.
Nu har jag och många med mig fått vad vi velat hela tiden med World Painted Blood, som hela plattan består av både det tokös och de lugnare partierna och dom klassiska Slayer-riffen som dom skämde bort oss med för ett par årtionden sedan.
Redan efter ett par lyssningar så inser man att Slayer har gjort några nya låtar som kommer att vara lika självklara på varje konsert som South of Heaven och War Ensamble är idag. Ni vet, låtar med riff som sitter som en träklubba i pallet på ett sovande barn. Riff som gör behovet av att hålla en gitarr i händerna nu direkt blir överväldigande. Riff som bara Slayer kan.

Är Slayer fortfarande bäst? Tja, är Mr. T neger?
Svaret är ja (på båda)

http://www.slayer.net/
http://www.myspace.com/slayer