Porcus Christi -...Quando Il Bue E L'Asinello Divorano La Sacra Famiglia
Jaha........hmmmmm......... Vad fan säger man om detta då...?
Italiensk grind/black/någonting/bajs i en salig blandning som inte har ett rätt!
Infon om denna grupp är väldigt knapphändig, vilket kanske kan förstås. Jag är mest förundrad över att dom fått släppa någonting överhuvudtaget, men antagligen känner dom någon med en studio och för mycket fritid.
Tänk dig att Fransisco Rosa just varit med sina kompisar och köpt en barnkareoke på Leksaksland för 199 kr (det blir väl ungefär 19 grisiljoner lire) med inspelningsfunktion, 1 plastgitarr för 99 kr och nu har dom tagit hem sina nya leksaker, dragit fram mammas alla pastakastruller och nu sitter dom och leker Mayhem.
Gitarristen sprätter på för allt vad han kan, trummisen bankar med träslevar och grytlappar så att snoret flyger och Fransisco själv vrålar i kareokemicken så att den spricker.
Det låter inte bra!!
Och för att göra det än jävligare så pratas det på ruggig italienska då och då i "låtarna", ibland av en gubbe, ibland av nåt fruntimmer (Cicciliona?), och italienska är inte ett allför tufft språk.
För att försöka låta som en Porcus Christi-låt kan man först säga:
Mannafrutti si konsoll de la Ferrari ala forte. Smutti as grisen luktar Don Corleone de maffia aset. Spagetti!
Sedan kör du in skallen i toan och VRÅLAR valfria italienska fraser, det spelar ingen roll vad, för det ska ändå inte höras var du vrålar.
Nej, detta är ett skämt som jag klarar mig utan. Över och Ut!
Labels: Recensioner
0 Comments:
Post a Comment
<< Home