Beherit - Engram (2009)

1. Axiom Heroine
2. Destroyer of Thousand Worlds
3. All in Satan
4. Pagan Moon
5. Pimeyden Henki
6. Suck My Blood
7. Demon Advance

Nuclear Holocausto Vengeance (Marko Laiho) - Sång, gitarr, keyboard
Ancient Corpse Desekrator (Sami Tenetz) - Gitarr
Abyss, Twisted Baptizer (Pasi Kolehmainen) - Bas
Sodomatic Slaughter (Jari Pirinen) - Trummor

Finska Beherit är nog ett av det mest kultigaste som finns inom black metal. Först blev dom hatade och det fanns under en period ett band kallat "Fuck Beherit". Exakt varför Beherit blev offer för denna hatkampanj vet jag i ärlighetens namn inte, men rykten säger att det beror på att medlemmar i Beherit ringde till medlemmar i Mayhem och sjöng barnvisor (jo, lite humor är det, men gick naturligtvis inte an i början av 1990-talet, då black metal hade väldigt strikta regler om vad som var ok och inte). Det sägs även att åtminstone Nuclear Holocusto Vengeance var medlem i Church of Satan, vilket inte riktigt är black metal eftersom en riktig black metal-snubbe är/var djävulsdyrkare och inte satanist.
Nåja, Beherit blev med tiden accepterat och när dom släppte The Oath of Black Blood (1991) och framför allt Drawing Down the Moon (1993) blev bandet kultförklarat. Själv är jag ett stort fan av Drawing Down the Moon och tycker att den skivan var banbrytande inom black metal.

Skivorna H418ov21.C och Electric Doom Synthesis (släpptes1994 och 1995) är långt ifrån black metal. Nuclear Holocausto Vengeance kallar dom själv för "mörk, rituell musik", och släpptes nog mest bara för att, medan han försökte få igång ett band av Beherit igen. Det dröjde dock ända till 2007 innan Beherit officiellt återförenats och nu har då en fullängdare släppts igen.
Engram tar vid där Drawing Down the Moon slutade och känns som en naturlig fortsättning. Jag är faktiskt väldigt imponerad över hur det verkar som att ingenting har hänt sedan dess, utan det känns snarare som att Engram kom ut 1994 istället för den elektroniska dynga som
släpptes egentligen.
Engram består av långsam, atmosfärisk black metal. Sången ligger dovt i bakgrunden, begravd av tunga, långsamma gitarriff och slingor från keyboard. Ibland låter det lite Bathory över gitarrerna. Engram har verligen känsla i låtarna. Bäst blir det om man inte gör någonting
när man lyssnar på skivan. Helst ska man sitta i ett mörkt rum och bara lyssna, då får man ut det mesta av musiken.
Engram är inte riktigt av samma kaliber som Drawing Down the Moon, men dom är helt klart på rätt spår. Fans av tidiga Beherit bör därför kasta sina förutfattade meningar åt sidan och köpa Engram. Ni kommer inte att bli besvikna.

http://www.beherit.fi/