One Man Army And The Undead Quartet - Error In Evolution (2007)

One Man Army And The Undead Quartet bildades av sångaren Johan Lindstrand 2004, efter det att hans förra band, The Crown, gick i graven.

Johan, som helst lyssnar på grupper som Metallica, Slayer, Ozzy Osbourne, Kiss m.m skriver det mesta (om inte allt) materialet, och det handlar om en slags hård, ilsken thrashmetal med attityd.

Error In Evolution bjuder på 10 låtar, vilka räcker sisådär 40 minuter.

Ett litet ! markeras vid spår #8, He´s back. Alice Coopers gamla superhit från 1986, ger en nostalgikick som rockar. Tufft.

Hela låtlistan är som följer:

Mine for the Taking
Knights in Satan's Service
Such a Sick Boy
The Supreme Butcher
The Sun Never Shines
See Them Burn
Nightmare in Ashes and Blood
He's Back (The Man Behind The Mask) (Alice Cooper cover)
Heaven Knows No Pain
Hail the King

Vanligtvis är denna skiva inte riktigt min kopp té, men den är given på nästa party.

http://www.onemanarmy.tv/

http://www.myspace.com/onemanarmyandtheundeadquartet

Dødheimsgard - Supervillain Outcast (2007)

Dødheimsgard, eller DHG som dom kallar sig nuför tiden, krälade ut ur Lillith´s sköte anno 1994, då hon av en händelse råkade befinna sig i Oslo.

Genombrottet kom 1995 med fullängdaren Kronet Til Konge, och på den tiden var det riktig black metal som gällde. Corpsepaint, blod, elaka texter och annat som hör till.

Denna sagan har definitivt tagit slut i och med Supervillain Outcast.

Förutom de första skälvande sekunderna på spår 2, Vendetta Assassin, som låter som hederlig black metal är skivan helt igenom en slags industriell/experimentell metal. Syntar, ljudeffekter och skumma bakgrundssånger är ett ständigt återkommande inslag. Även Kvohst, som står för sången i DHG, låter betydligt mer thrash än black metal.

I ärlighetens namn så har jag inte hört så mycket av Dødheimsgard tidigare. Åtminstone inte senare släpp än Kronet Til Konge, så jag har väl egentligen inte några förväntningar, men nu så vet jag ialla fall att det nog inte blir några fler inköp av alster från denna grupp.

http://www.myspace.com/dodheimsgard

Kult - Winds of War (2006)

Italienska bandet Kult bildades 2002 av Bloodtide (kallade sig vid den tiden för Werewolf) och Kacele eftersom dom var båda spyless på alla gothband likt Cradle of filth och fjantig melodiös blackmetal med kvinnlig sång och keybords och skit. Målet var att hitta tillbaka till så kallad True Blackmetal" och visst lyckas dom rätt bra. Influenser av tidiga Satyricon blandas med tidig Celtic Frost/Hellhammer.

Winds of war är deras första fullängdare. Innan dess har endast släppt en demo, kallad Darkness returned.

Winds of War består av 10 låtar, vilka är:

1. Intro

2. Winds of War

3. Il Crepuscolo

4. Torture

5. 7 Blades of the Reaper

6. Enstrangement

7. And Forever Winter

8. Final Embrace

9. Darkness Return

10. Spirit of the Forest

Skivan är 36:28 lång och bör inte göra någon anhängare av tidig blackmetal besviken. Den är välproducerad och låter bra. En rätt säker investering i en tid fylld av all möjlig skit som släpps under devisen "Black Metal".

Kult består idag av Bloodtide - sång, Kacele - gitarr och Davide - bas.

http://www.kult-band.com/http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendid=79490504

Rotting Christ - Theogonia (2007)

Redan dom gamla grekerna kunde spela blackmetal, det visar den Tom Cruise-fula Athenaren Sakis Tolis (jo, han ser ut som en långhårig, skäggig Tompa med jättenäsa och allt) och hans polare i Rotting Christ. Dom bildade sin lilla orkester redan 1987, men spelade då mer grindcoreorienterad musik, som dock ganska snabbt övergick till ondare typ av metal.

Demos spelades in, splittar spelades in. Nån EP spelades in, men det var egentligen inte förrän dom släppte fullängdaren Thy Mighty Contract (1993) som dom blev riktigt kända.
Efter den skivan kom några efterföljande fullängdare (Non Seviam, Triarchy of the lost lovers, A dead poem, Sleep of the angels, Khronos, Genesis och Sanctus Diavolus) men någon fler riktig hit blev det inte. Tvärtom var det nog många som mer eller mindre tappade intresset då skivorna tenderade att bli tråkiga, taskigt producerade och musiken i sig blev allt mer goth/progressiv/nånting och den ursprungliga grekiska ilskan var ett minne blott. Dock så har gänget nu hittat tillbaka litegranna med Theogonia, som är tuffare och tyngre än på länge.

En del influenser från Nile verkar dom ha snappat upp också, för på inte bara ett spår används mystiska instrument och körer som för tankarna till egyptierna/grekerna/romarna på tiden då folk gick omkring i toga och tofflor av den luftigare sorten. Även mitt stora hatobjekt när det gäller Rotting Christ, sången, har blivit bättre.

Som seden lär så ska jag också nämna att Theogonia består av inte mindre än 10 låtar av bra kvalité och dom räcker nästan 43 minuter.

Summan av den rena, svarta ondskans påse kardemumma är följande: Ska ni köpa en skiva Rutten Kristus, köp antingen Thy mighty contract eller just Theogonia. Annars kanske ni blir besvikna.

Ett annat tips är att kika lite på deras officiella hemsida, för den är snygg.

http://www.rotting-christ.com/

Släpp Megabyten loss, det är vår...

Tele2 100Mbit/sek , 249-278kr/mån

Bredbandsbolaget 100Mbit/sek, 320 kr/mån

SkyCom 100Mbit/sek, 375kr/mån

Svensktbredband 200Mbit/sek, 229kr/mån

Bredband2 100Mbit/sek, 295kr/mån

Skelleftekraft 100Mbit/sek, 17.000kr/mån*

*Visserligen erbjuder Skekraft inte 100Mbit/sek till privatpersoner ännu, utan endast till företag. Orsaken? Ja, enligt källor inom Skekraft så beror det helt enkelt på att "Det är ingen privatperson som har råd"....

Generalsnålheten har fått ett ansikte

Massemord - Let The World Burn (2007)

Polska (ej norska) Massemord har just släppt sin andra fullängdare, Let the world burn, och vilken platta det är! Mardukinfluerad blackmetal av en kaliber som man sällan skådar. Inte en tråkig sekund. Och nu har dom skaffat en levande trummis (till skillnad från tidigare då datorer skötte pangandet) och vilken trummis det är... Darkside, som han kallar sig, är den bästa trummisen jag har hört på länge. Helvete vad han piskar!!

Let the world burn består av 7 låtar, vilket ger cirkus 39 minuter av lycka. Låterna i sig heter:

Man's Death In My Eyes
Let The World End In Fire
Dance Of Red Nails
Glimmer Of Despair
Uwierzyæ
A Paranoid Fuse
Œmieræ Ludzkoœci

Massemord har funnits sedan år 2002, och huserar i Katowice, Polen, och består till stor del av bandet Furia´s medlemmar. För övrigt heter medlemmarna Namtar (sång), Nihil (gitarr, synth), Voldtekt (gitarr), Sars (bas) och tidigare nämnda Darkside (trummor).

Let the world burn är den fetaste, tuffaste och bästa blackmetal-plattan som man kan köpa för pengar just nu, så lyft på ditt blekfeta arsle nu genast och kila iväg som en skållad iller till närmaste musikskojjare. Annars går du miste om någonting som du verkligen inte vill gå miste om. Jag lovar! Själv längtar jag redan till nästa skiva från Massemord....

http://www.let-the-world-burn.org/

Naglfar - Harvest (2007)

Umeås stoltheter nummer 1 är utan tvekan Naglfar. Ett band som alla tycks älska om man ser till recensionerna över deras skivsläpp.

Själv tycker jag att deras debutfullängdare Vittra var suverän, men sen tappade dom geisten lite granna över skivorna efter, och det känndes lite som släpp bara för att.

Energin är dock tillbaka med besked på nya plattan Harvest. Bättre producerad, bättre sound, allt låter mycket djupare och mer tekniskt fulländat. Ja, kort sagt, allt är bättre! Denna är nästan lika bra som Vittra.

Harvest består av 9 låtar som räcker lite drygt trekvart. Det släpps även limited edition med en bonus dvd, som består av 4 livespår, en promovideo och en intervju med sångfågeln Kristoffer "Wrath" Olivius.

Rocka fett!

http://www.naglfar.net/

Watain - Sworn To The Dark (2007)

Äntligen! Efter en tid av försvunna kommentarer, förvägrade inloggningar, datorer som jävlas, internetuppkopplingar som aldrig blir inkopplade (Ske-kraft, vad annars?) och annat allmänt jävelskap så blir det lite fart på recensenten igen. Ursäkter går ut till folk och fä som brytt sig!

Nåja, över till topic:

Uppsalabandet Watain bildades 1998, även om det inte var med samma upplättning som i dagsläget, då medlemmarna heter E. Danielsson (Dissection), sång och bas, P. Forsberg, gitarr, Set Teitan, livegitarr (Bloodline), H. Jonsson, trummor och A, livebas.

Sworn to the dark är en hyffsat arg bjudning av blackmetal med en hel del rätt klassiska trash/heavy inslag. Pendlingarna från tokilsket till melodiöst går från Sodom till Dark Funeral.

Och rätta mig gärna om jag har fel, men är inte spår #5, The light that burns the sun, en klockren Coronerlåt?

Sworn to the dark är nästan en timmes njutning och består av 11 låtar. Detta är Watain´s fullängdare numero 3. Förutom dessa har även bla. tvenne livealbum släppts.

Själv är detta den första och enda skivan jag har av Watain, men jag måste nog införskaffa backloggen också.

http://www.templeofwatain.com/