Sunday, February 05, 2006

Marduk - Warschau (2005)


5(02)/5

Nytt album med Marduk. Mmmmm...sug på den en stund.... Det känns så bra att säga så; nytt album med Marduk. MARDUK för helvete!! Det är göttare att säga än att lägga in en färsk bamsestor snusprilla efter middan. Marduk...

Warschau är ett livealbum på 17 låtar, mestadels från de senaste albumen.
Personligen tycker jag att den har lite sämre ljudkvalité är deras förra liveplatta, Infernal Eternal, men det låter helt ok.
Marduk är (naturligtvis) ett väldigt bra liveband. Även om du lyssnar igenom hela Warschau med kritiska öron är det väldigt svårt att höra något misstag, typ felspelning, text-miss eller så, utan man slås snarare av det faktum att dom är otroligt tight.

Det andra man slås av är Mortuus kraftfulla röstresurser. Jag har på många webbsidor läst kritiska röster till bytet av vokalist, och att Legion skulle vara omöjlig att byta ut.
Detta är rent skitsnack! Själv var jag aldrig riktigt överens med Legions sång, därför att han saknade den där riktiga kraft-kicken. Visst, Legion var duktig i Marduk, men var gång man såg dem live blev man lite besviken på sången. Det fattades helt enkelt lite styrka. Volymen kom liksom bara upp i till 8:an.
När Mortuus kom med i bilden skruvades volymen plötsligt upp till 10 och lite till, och genast var upplevelsen på en annan nivå.

Warschau är ett lysande exempel på hur fantastiskt tight, snabba, tunga, tuffa, bra och allmänt bäst Marduk är.

Marduk är helt enkelt så jävla bäst att ingen annan ens är i närheten!

Labels:

Thursday, February 02, 2006

Skellefteå - Den inavlade musikens hemman - Part 2 "The return of darkness and evil"


Eftersom det dräller in mail med varierande aggression från sårade Skellefteåtrubadurer känns det som att en förklaring är på sin plats.

När jag skrev Skellefteå - Den inavlade musikens hemman menade jag inte att precis alla musiker i skellefteå är helt imbecilla, okunniga, fula, feta, värdelösa, illaluktande och fjantiga (bara några), utan jag menade generellt sett. Naturligtvis finns det undantag som bekräftar regeln!
Se bara på Wannadies. Jag kan inte påstå att jag gillar Wannadies, helt enkelt därför att jag föraktar hela pop-genren som sådan, MEN, Wannadies har gjort en egen grej, och har ett rätt så eget sound (rätta mig om jag har fel, då jag inte är så jävla insatt i denna genre). Därför är dom bra på det viset. Det finns ju även andra band som är bra, tex Armagedda. Jag har även varit inne på www.jamma.se och hittat December Child. Jag vet inte så mycket om December Child ännu, men hoppas få mer av den varan.
Sedan så har jag lite av en favorit i gruppen Advocatus Diaboli (där det visserligen bara är en medlem som är Skelleftebo), men dom är/var (vet inte om dom finns ännu) fördjävla bra. Om jag får tag på deras demo ska det bli ett sant nöje att recensera dessa Black Metal mangel krossare!!

Oj, nu svävar jag visst bort lite.... Nåja, summan av Lorentz Andersson´s kardemumma är som följer: Skellefteå har väldigt bra musiker (inom flera genre´s), men 90% av musiken som skrivs av dessa väldigt bra musiker börjar bli förbannat tråkig, och låta likadant överallt. Hela tiden.
Så är det!

Har ni något mer att invända mot detta, eller fortfarande känner er kränkta kan det bara bero på att ni inte hör till dom som är bra. Ni suger helt enkelt, så kyss mitt håriga arsle!

Höger vänster om march!!

Labels: