Axis of Light - By the Hands of the Consuming Fire (2012)
1. I
2. II
3. III
4. IV
Axiom - Sång
Origin - Alla instrument
Axis of Light är ett Raw black metalband från Manchester, England, och ett rätt nytt sådant då bandet skapades så sent som 2011 av duon Origin och Axiom. Ep´n By the Hands of the Consuming Fire är bandets första släpp och jag hittar inte mycket till info om bandet eller dess medlemmar i övrigt. Vad jag vet är att detta släpp är limiterat till 100 exemplar (varav jag lånat ett), att Origin skriver och framför all musik medan Axiom står för vrålandet.
Och musiken då? Jo, raw black metal i sitt yttersta. Det är billigt, skränigt och epigt, allt enligt regelboken. Bryter vi ner det hela litegranna så har vi här fyra låtar som är knappt förståeliga i all sin "rawness". Musiken är ett enda skränande utan någon som helst bas, och trummor som lämnar ganska mycket att önska. Inte bara för att Origin har en tendens att inte riktigt hålla takten, men trummorna försvinner nästan i mixen också, dränkt av gitarrernas höghastighets-skränande och Axioms gnäll-skränande vrålsång. Ja, sången låter mest som ett försök att skrika sönder fönsterrutorna. Jag kan inte påstå att jag är det minsta imponerad av detta, och förstår mycket väl om britterna slänger ut duon från studion nästa gång och sätter igång vinylversionen av Number of the Beast istället.
2. II
3. III
4. IV
Axiom - Sång
Origin - Alla instrument
Axis of Light är ett Raw black metalband från Manchester, England, och ett rätt nytt sådant då bandet skapades så sent som 2011 av duon Origin och Axiom. Ep´n By the Hands of the Consuming Fire är bandets första släpp och jag hittar inte mycket till info om bandet eller dess medlemmar i övrigt. Vad jag vet är att detta släpp är limiterat till 100 exemplar (varav jag lånat ett), att Origin skriver och framför all musik medan Axiom står för vrålandet.
Och musiken då? Jo, raw black metal i sitt yttersta. Det är billigt, skränigt och epigt, allt enligt regelboken. Bryter vi ner det hela litegranna så har vi här fyra låtar som är knappt förståeliga i all sin "rawness". Musiken är ett enda skränande utan någon som helst bas, och trummor som lämnar ganska mycket att önska. Inte bara för att Origin har en tendens att inte riktigt hålla takten, men trummorna försvinner nästan i mixen också, dränkt av gitarrernas höghastighets-skränande och Axioms gnäll-skränande vrålsång. Ja, sången låter mest som ett försök att skrika sönder fönsterrutorna. Jag kan inte påstå att jag är det minsta imponerad av detta, och förstår mycket väl om britterna slänger ut duon från studion nästa gång och sätter igång vinylversionen av Number of the Beast istället.
Labels: Recensioner
0 Comments:
Post a Comment
<< Home