Dismember - s/t (2008)
Sveriges mesta dödsare Dismember har spottat ut fullängdare nummero 8. Nya trummisen Thomas Daun verkar ha fått en fast plats i bandet, även om jag inte hittar någonting som bestämt bekräftar detta.
Dismember har funnits i min samling sedan Like an ever flowing stream, och innan dess hade jag Matti Kärki´s sällskap i form av skrålande i General Surgery och Carnage. Dismember är Dismember. Inget annat band låter som dom. De speciella gitarriffen och Matti´s growlande är någonting som inget annat band kan låta som, även om nån försöker. På denna sista platta tycker jag mig dock märka några saker.
1. Matti Kärki´s stämband börjar antingen vara en aning slitna, eller så hade han några "dåliga" dagar i studion. Inte alls samma bett, och growlet är mer krax är just growl ibland. Ingenting jättedåligt dock, bara inte så som det brukar låta.
2. Plattan är mycket mera metal än tidigare släpp. Ibland osar Iron Maidenriffen tungt som en sumobrottare på högklackat. Ingenting fel med det, jag bara nämner det.
3. Trummorna. Dom är rent ut tråkiga! Jo, så är det tyvärr. Inget käftande nu, så, så, gå och lägg dig! Visst, dom sitter där, taktfast och tonsäkert, men det händer ju fan ingen-jävla-ting (Tingelings jävligt fula kusin)... Ändå har Matti i en intervju hållit Thomas som betydligt mer teknisk trummis jämfört med Fred Esby. Nä, det här var bara bajs. Skärpning efterlyses.
Skivan har 11 spår. Titlarna följer:
1. Death Conquers All
2. Europa Burns (Up your, Christer Sjögren *reds. anm.)
3. Under A Bloodred Sky
4. The Hills Have Eyes
5. Legion
6. Tide of Blood
7. Combat Fatigue
8. No Honour In Death
9. To End It All
10. Dark Depth
11. Black Sun
Spår # 4 handlar om Sarajevo, krypskyttar bland kullarna och kriget där. Matti känner folk från båda sidor av styrkorna, samt en FN-soldat som skulle vara opartisk och hålla fred i området. Alla sidor alltså, och Matti tyckte att det var dags att skriva en låt om det hela.
Krig har ofta varit ett återkommande ämne för Dismembers låtar, och hade det inte varit för inledande Death Conquers All hade hela skivan haft krig som konsept. Kan även nämna att det är gitarristen Martin Persson som skrivit texten till den låten. Resten står Matti för.
Summa summarum: Dismember (plattan alltså, inte gruppen) är helt ok, men långt ifrån den bästa.
Labels: Recensioner
0 Comments:
Post a Comment
<< Home