Skelleftekraft´s kundtjänst

Om ni någonsin funderat på att kontakta Skelleftekraft´s så kallade kundtjänst för att få hjälp med någonting, vare sig det gäller bredband, elräkningen eller något annat som detta företag så glatt erbjuder, bör ni tänka över detta en gång extra.

Själv har jag haft kontakt med denna "kundtjänst" 3 gånger, troligen hamnat hos samma gamla pms-stinna kärring alla gångerna och inte fått ut någonting mer är en bunt med "nej", "det går inte" och "jag vet inte" av dessa samtal.

Själv undrar jag mest över hur denna citron-sura häxa kan få stanna kvar över huvudtaget? Svaret är troligen att ingen personalchef vågar ge det ilskna lilla mustachinfesterade, hornförsedda lilla helvetet sparken, för då kommer hon väl och vevar med sina reumatismknotiga små hårda jävla knölar till händer, skriandes förbannelser och spottar ren lava ut mellan betongfärgade klossar till tänder, så att hennes skinntorra små läppar dammar.
Lyckas man komma undan dessa rykande loskor får man även se upp så att inte något av hängtissarna landar i korsryggen på ev. undanflyende framförvarande, ty hängtissar av denna dignitiet är utrustade med bröstvårtor som gav inspiration till nästan löjligt stora stridsklubbor redan på Trofinn Skallklyvares dagar.

Nej, för fan! Om ni fortfarande känner er sugen på att ringa till denna makabra varelse bör ni först be någon inom gångavstånd att dänga en gjutjärnspanna i ansiktet på er, så att ni får upp rätt temperatur på humöret innan ni ringer.

Sagaris - Raising the Oldest (2006)

Sagaris bildades i Turkiet anno 1999. Det har hittills inte varit så mycket väsen kring denna kvartett, men debutplattan Raising the Oldest dänger till hörselgångarna rätt ordentligt.
Sagaris spelar blackmetal alá Marduk, och det kan ju bara bli rätt. Om det är bra spelat vill säga, och det är det.
Rappa trummor, snabba och tunga riff och melodier som lätt sätter sig tillrätta i skallen likt en formgjuten cigarr mellan nariga läppar.
Att sångaren Furor dessutom är rätt lik Legion, som stod för vrålandet i Marduk mellan 1995-2003, förstärker Marduk-influenserna.
De andra medlemmarna är Sargon (gitarr), Rumil (bas) och Kharon (trummor).

Namnet Sagaris är det gamla namnet på floden Sakarya, vilken separerar det goda från det onda.

Raising the Oldest är ett 8 låtar långt epos, som tar nästan 40 minuter att lyssna igenom, och är du ett fan av genren lyssnar du nog gärna igenom denna en gång till. Och kanske en till.


http://www.sagariszone.com/

Gothërfall-Blacksphere Architecture (2006)

Från Kanada kommer gruppen Gothërfall. En grupp som direkt slog sig in som en av mina personliga favoriter.

Gothërfall säger själva att dom spelar "Meta Black Metal" vilket kan översättas ungefär som "bortom blackmetal". Detta grundas av det faktum att genren Black Metal har splittrats i så många olika typer, och att ursprunget, typ tidiga Bathory, Venom, Marduk eller Dark Throne mer eller mindre är bortglömt (och jag kan inte annat än att hålla med).

Gothërfall har varit aktiva sedan 2000 och består av Decay (sång), Cypher (trummor), Maelsthorn (Gitarr, keyboard), Trauma (Gitarr) och Neurasthenic (Bass).

Skivan Blacksphere Architecture är Gothërfall´s första. Den består av 11 låtar som sträcker sig över en dryg timme av högkvalitativ metal som piskar törnkronan av vilket krucifix som helst.

Om ni gillar Dimmu Borgir kommer ni garanterat att gilla Gothërfall. Välspelade, snabba, tunga och bitvis melodiösa gitarrslingor, atmosfärisk keyboard och rappa trummor. Och på tal om trummor... Cypher spöar upp trumsetet likt ingen annan har gjort tidigare. För fans till Nicholas Barker kan jag bara säga känn er blåsta. Cypher kickar Barker´s arsle!!

Nej, det säger jag er gott folk, mina damer och herrar, patrask och rikemans-äckel! Dvärgar och kreatur; Om Gothërfall fortsätter i samma stil som de börjar med kommer dom att bli en av dom absolut största grupperna i Blackmetals historia. Helt välförtjänt!


http://www.gotherfall.com/